Artikel

Invald Back ny ordförande 2016

Marja-Lena Södergård
03.11.2016 kl. 14:10

Nordisten Jacob Tegengren

Jacob Tegengren, med rötter på fädernet i Sverige och på mödernet i Scottland, föddes i Vasa den 28 augusti 1875. Namnet Tegengren har sitt ursprung i Tegby socken i nuvarande Umeå. Där levde och verkade bonden Jon Larsson före 1731, gift med Margareta Spolander. Sonen Jonas, som under de dåliga tiderna sökte bättre utkomstmöjligheter i Österlandet, flyttade till Malax, 20 km söder om Vasa. Vid denna immigration till Österlandet i dåvarande Sverige, bytte han namn till Tegengren. Det ansågs naturligt att ta en del av Tegby socken med sig till Finland. Han var gift med Anna Tegman (1721-1772) och verkade som skräddare i Vasa. De hade sonen Reinhold(1738-1791), stadsfiskal i Vasa. Hans maka hette Brita Helena Widlund (1728-1813)Sonen Reinhold var också stadsfiskal i Vasa. Hans hustru hette Sara Katarina Widmark(1766-1828). De hade bl.a. sonen Jacob Fromhold (1763-1867), likaså handlande i Vasa, gift med Katarina Lovisa Ramstedt(1796-1858). I det äktenskapet föddes Ernst Wilhelm 1835, hovrättsråd i Vasa hovrätt, gift 1868 med Aline Irene Boy (1837-1913) Han dog 1910.Ernst och Aline blev Jacob Tegengrens föräldrar. Jacob var således den sjunde ättlingen i rakt nedstigande led från Jon Larsson. Inom ramen för denna skildring skall jag redogöra litet närmare för hur Jacob Tegengren blev känd i Sverige som författare, lyriker och psalmdiktare, som amatörarkeolog, som ornitolog och folkhögskolman. Läs mera »
Erik Liljeström
26.08.2008 kl. 15:57

Statyer, byster och minnesmärken över Jakob Tegengrens livsverk

Det är allmänt känt att Jacob Tegengren fick en staty vid Närpes folkhögskola år 1959. Initiativtagaren till en staty hade Edith Södergran i tankarna, men då motionen behandlades i fullmäktige, konstaterades och beslöts att om någon staty skall anskaffas så bör det bli en staty av Jakob Tegengren. Så skedde också. Statyn, tillverkad av skulptören Tea Helenelund, avtäcktes under högtidliga former år 1959. Läs mera »
Erik Liljeström
10.06.2008 kl. 00:00

Från Jacob Tegengren-Sällskapets arbetsbord

På gränsen till högsommar, infinner sig frågorna vad som hänt och händer inom Jacob Tegengren-Sällskapet rf denna sommar.Läs mera »
Erik Liljeström
10.06.2008 kl. 00:00

Nära vänskap mellan kulturpersonerna Emil Kaustinen och Jacob Tegengren

Den 21 februari 2004 avslutades Emil Kaustinens innehållsrika livsverk. Han blev 97 år och efterlämnar många minnen, inte minst om vöråbygden och samarbetet med Jacob Tegengren. Från år 1985 blev han en av entusiasterna inom Jacob Tegengren-Sällskapet rf. Han var med från början i sällskapet och gav oss många vittnesbörd om sin nära vänskap med Jacob Tegengren. Han gav också många skriftliga bidrag till sällskapets arkiv och den pågående forskningen i Jacob Tegengrens livsverk. Läs mera »
Erik Liljeström
04.06.2008 kl. 00:00

Konstnären Jacob Tegengren

Jacob Tegengren, som blivit känd som författaren, ornitologen, amatörarkeologen, hembygdsforskaren, psalmdiktaren m.m. har inte låtit tala om sig som konstnär i någon större utsträckning. Ändock vittnar hans skriftväxling om många tillfällen då Jacob Tegengren njuter av att kunna måla tavlor. Han var även mycket lycklig över sonen Ingmars framgång som konstnär, i synnerhet när det gällde målandet av altartavlan i Maxmo kyrka och då Ingmar hade en konstutställning i Sverige. I det följande skall vi titta litet närmare på Jacob Tegengrens konstnärskap. Natur- och sommarupplevelserna i skärgården och i det inre av vårt land stimulerade Jacob Tegengrens intresse av att måla. Läs mera »
Erik Liljeström
04.06.2008 kl. 00:00

Jacob Tegengren och hans syskon

Det har i år förflutit 50 år sedan författaren Jacob Tegengren dog. På grund härav och då många undrat över vad det blev av syskonen Tegengren, vill jag ge en presentation av dem alla. Detta är möjligt tack vare flitig släktforskning av bröderna Tegengren och skriftväxling syskonen emellan samt släktböcker och –kalendrar, samt mina egna intervjuer med medlemmar av Tegengrensläkten.Läs mera »
Erik Liljeström
04.06.2008 kl. 00:00

Jacob Tegengren - Ornitologen-fåglarnas vän

För den som läser Jacob Tegengrens lyrik och prosa och forskar i hans livsverk blir det genast klart att Jacob Tegengren var en stor fågelvän, som satte mycken tid på utforskningen av fåglarnas liv, deras flyttningstider, ruvning, sång eller läten. Att han därtill i ungdomsåren var panteistisk i sin livsåskådning, förde honom såtillvida mycket in i naturens fantastiska värld, där fågelsången och fåglarnas liv betydde så mycket. Men hans känsliga lyriska sinnelag var den huvudsakliga drivkraften, som omsider skulle föra honom till en personlig tro på den Gud, som fick hans lovsång i många psalmer och lyriska dikter, där fåglarna intar en central plats. Han lyssnade så gärna till sina älsklingsfåglar, lärkan, staren, bofinken, storspoven m.fl. De gav honom tröst även i svåra tider. Då han arbetar med sina prosaberättelser Jord och hav, skriver han i något brev: ”Då Gud låter fåglarna finna sin väg genom mörker och dimma skall Han väl en gång lotsa våra bedrövade själar till en ort, där de finna en god vila och den renhet och stillhet de längtat efter i en värld. som människorna gjort vrång och ful.” Året innan skriver han i ett brev:” Vi behöver något över vårt eget obetydliga jag att haka oss fast vid – en tro på Gud. Endast han kan göra oss starka och lyckliga och döda den oerhörda egoismen och det avskyvärda maktbegäret.” Men nu till Tegengrens fåglar: Läs mera »
Erik Liljeström
04.06.2008 kl. 00:00

Jacob Tegengren - Emigranternas vän

När Sissel Lund-Stenbäck skrev om emigranters hemlängtan i en kolumn i Vbl den 25 maj, kom jag på nytt att börja bläddra i mina anteckningar om Jacob Tegengren och hans intresse för emigranterna, som han tidigt lade i dagen på olika sätt. Läs mera »
Erik Liljeström
04.06.2008 kl. 00:00

Aktuellt 2011


”Det unga det friska måste fram”

När Jacob Tegengren år 1922 utkom med sin lilla skrift ”gulnade blad” som innehöll fem grupper av tal, dikter m.m. till Folkhögskolan, Ungdomsrörelsen, Hembygden, Sången och Jorden, ägnade han kapitlet tre åt ungdomsrörelsen. Inte bara det, han tillägnade boken i sin helhet åt ungdomsrörelsen med orden:
”Österbottens svenska bygde-ungdom, som under min verksamhet på folkbildningens fält städse stått för mig sund, stark, självständig och löftesrik, ägnar jag dessa blad.”
Den första dikten i kapitlet ungdomsrörelsen hade han skrivit år 1909, i Närpes folkhögskola, där han startade elevförbundet och blev tillsammans med sin fru Else hedersmedlem. Det är denna dikt ( se nedan) som Tegengren-Sällskapet nu lägger som grund för den ungdom som vi hoppas vill vara med och tävla om en dikt/och eller låt. Tävlingstiden utgår den 15 november 2011. Bidragen inlämnas i slutna kuvert till Erik Liljeström, Skidstuguvägen 5, 66600 Vörå. Närmare information ges via nätet erik.liljeström@netikka.fi. Tävlingen sker med stöd av Svenska Folkskolans vänner. Rent konkret önskar vi inom Sällskapet få många nya, unga medlemmar med i vår förening. Ett antal mindre stipendier utdelas samt tröstepriser i form Sällskapets 25 års historik.

Redan under Närpesåren kallades Jacob Tegengren som ”Ungdomens    vän” Han kunde fånga ungdomens intresse för hembygden, fåglarna, blommorna, hembygdsforskningen, arkeologin och historia, ja inte minst jordbruket. Han kunde tala om gödsel, så att bönderna grät, sägs det. Vitsordet ”Det svenska Österbottens skald” som gamla lyceister vid Vasa svenska lyceum förärade honom år 1953 och uppsattes på Sandviksvillan i Tegengrens närvaro, vittnar om hur uppskattad den mångsidige skalden var. Det är med stort intresse och mycken glädje jag för närvarande försöker åstadkomma en biografi över skaldens livsverk.

”Det unga det friska måste fram,
det längtar att murar bräcka.
Det reser sig stolt som furans stam,
det häver sig fritt som böljans kam,
och intet dess fart kan stäcka.
Det stormar fram och dess högsta lust
är våga för sanning och rätt en dust,
och ingen makt kan förskräcka
det eviga unga och käcka.

Det jublar, när nattens mörker flyr
för morgonens strålar klara.
En evig stjärna dess vandring styr,
det fruktar ej våld och fara:
ju högre den hotfulla stormen gnyr,
          dess högre vågen skall hävas,
-det unga kan ej förkvävas.

Det finner intet för svårt och tungt,
när det gäller att ljuset värna.
Den stjärna, som står över allt, som är ungt,
är hoppets gyllene stjärna.
Den vingar vår gång, den eldar vår sång
vid skenet av den syns ej vägen lång,
vi följa den villigt och gärna

Den leder mot vinkande morgonrodnad,
mot framtidens ängder rika,
där skyggt för den stigande solens brand
De skymmande skuggor vika.
det unga, friska för världen fram,
det reser sig käckt som furans stam,
det skall aldrig sin fana svika.”


   Jacob Tegengren

Erik Liljeström
erik.liljestrom@netikka.fi